2/01 Etnicitetsfällan

Det talas kanske 200 modersmål i Sverige. Möjligen finns det lika många kulturer. Det kräver sin politik. Men den politiken får inte falla i etnicitetsfällan: den nationella demokratin och klassmotsättningarna trollas bort i tal om mångkultur. Utifrån språkfrågan diskuterar Olle Josephson det som brukar kallas integrations- och invandrarpolitik.

Det kallas kunskaps- och informationssamhälle. Man skulle lika väl kunna säga kapitalets ökade herravälde över arbetet. I detta Clarténummer behandlas några brännbara frågor i dagens Sverige.

Det kommer att ta tid innan vi riktigt vet vad som hände i Göteborg och kan bedöma betydelsen av det - se debatt på annan plats i detta clarténummer! Men blickar man framåt ställs två uppgifter mycket tydligt.

Det talas kanske 200 modersmål i Sverige. Möjligen finns det lika många kulturer. Det kräver sin politik. Men den politiken får inte falla i etnicitetsfällan: den nationella demokratin och klassmotsättningarna trollas bort i tal om mångkultur. Utifrån språkfrågan diskuterar Olle Josephson det som brukar kallas integrations- och invandrarpolitik.

Det kallas kunskaps- och informationssamhälle. Kapitalets ökade herravälde över arbetet, skulle man lika väl kunna säga. Sture Ring var under många år DN- och Stockholmsgrafikernas ordförande. I den nyutkomna boken Manasses dansskola (Carlssons) summerar han erfarenheter och analyserar de senaste årens utveckling. Det är en utmärkt bok om man vill förstå kampen mellan arbete och kapital på arbetsplatserna i dag. Vi återger två kapitel där Sture Ring rör sig mellan nittiotalets företagarstrateger, sjuttiotalets klubbstyrelsemöten, östtyska partibyråkrater och den omprövade socialistiska visionen - mellan Joachim Berner, Peter Weiss, Karl Marx och fackliga kamrater.

Frihandelsdogmatikerna är på krigsstigen, kanske uppskrämda av Attacs framgångar. Den som förespråkar tullmurar är vän av EU:s jordbrukspolitik och allsköns utvecklingsfientlig bråte. Men Percy Barnevik, Maciej Zaremba med flera vill varken lära av den ekonomiska historien eller diskutera frihandelns avigsidor för fattiga jordbruks- och råvaruekonomier.

Mikael Nyberg, en av Clartés redaktörer, utkom i våras med boken Kapitalet.se, en marxistisk kritik av dominerande föreställningar om informationssamhälle och globalisering. Den har recenserats flitigt - positivt för det mesta, starkt negativt på några håll. Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, ägnade en understreckare i Svenska Dagbladet åt hur ovetenskapligt det var med "stalinistiskt klasshat". Göran Greider prisade i Aftonbladet analyserna av arbetslivet, men ansåg att författaren förföll till konspirationstänkande i beskrivningen av hur de styrande ideologierna tagit form. Per Wirtén i Göteborgs-Posten fann tvärtom resonemangen om idédebatten spännande men ogillade angreppen på ledande socialdemokrater och vänsterliberaler. I Nybergs analys av arbetslivet såg han ett förhånande av fackliga strävanden.

Delstaten Andhra Pradesh är Världsbankens favorit i Indien. Ekonomin har öppnats för den globala marknaden. Utländska storföretag strömmar till, och i Hyderabad utvecklas en modern dataindustri. Men på landsbygden har tusentals bönder tagit livet av sig de senaste åren. Den indiske journalisten Palagummi Sainath avslöjar i detta reportage orsakerna. Han börjar med att gräva sig ner i den officiella statistiken. Det har tidigare talats om högst 800 fall där småbönder i ekonomiskt trångmål tagit livet av sig i delstaten. Men Sainath hittar 1.826 misstänkta bara i distriktet Anantapur. I registren sägs de förtvivlade bönderna ha lidit av "magont".

Haagdomstolens rättegång mot Milosevic hälsas i svenska medier som rättssamfundets seger över krigsförbrytaren. Ytterligt få kommenterar domstolens tveksamma legitimitet och att den bara tar upp förlorarens förbrytelser; en anmälan av Natos brott i Jugoslavien sade sig chefsåklagaren Carla del Ponte inte kunna behandla. I europeisk press förs en mångstämmigare diskussion; vi återger här ett inlägg i italienska Il Manifesto.

Det kommunistiska arvet uppvisas mest som skräckexempel i debatten idag. Men de kommunistiska försöken var avgörande för de sociala framstegen under 1900-talet. Lennart Rahm presenterar en fransk bok i ämnet.