3/00 Motståndets möjligheter

Under de senaste åren har facken mer och mer pressats på defensiven. Men vi har också sett hur en numerärt starkt försvagad rörelse kan föra imponerande strider mot marknadsliberalismen. Kan arbetarklassen i Europa reorganisera sig?

De transnationella storföretagens frihandelsparadis är i gungning. Vilken är Världsbankens strategi för att återta förlorad mark? Vilken roll spelar så kallade NGO, dvs. stora frivillig- och biståndsorganisationer? Och vad ska tredje världen göra för att stoppa storföretagen?

I höst har er ödestimma slagit. Det är vi som har makt och media överens om - från Sveriges riksdagsmajoritet till Östra Småland och TV-aktuellt.

Krisen och strukturförändringarna i den kapitalistiska ekonomin har skapat kris också i fackföreningsrörelsen. Under de senaste åren har facken mer och mer pressats på defensiven. Men vi har också sett, särskilt i Frankrike, hur en numerärt starkt försvagad rörelse kan föra imponerande strider mot marknadsliberalismen.

Utveckla de rikstäckande kollektivavtalen, pröva förbundsövergripande LO-medlemskap, bygg fackligt samarbete med egenföretagare med samma arbetsvillkor. Örjan Nyström föreslår fackliga strategier för att återupprätta klassolidaritet och kollektiv. Artikeln är ett utdrag ur hans nyutkomna bok Mellan anpassning och motstånd. Facket och det nya arbetslivet (Atlas). Nyström är utredare på LO i Göteborg och har skrivit flera böcker om arbetsliv och klassamhälle, några av dem under pseudonymen Per Forsman.

Seattle och Prag. De transnationella storföretagens frihandelsparadis är i gungning. Walden Bello, sociologiprofessor på Filippinerna, analyserar globaliseringens bakslag. Vilken är Världsbankens strategi för att återta förlorad mark? Vilken roll spelar så kallade NGO, dvs. stora frivillig- och biståndsorganisationer? Och vad ska tredje världen göra för att stoppa storföretagen? Artikeln bygger på ett tal i Melbourne i september och är något förkortad.

Leendet är brett, hållningen stolt, när predikanten tar till orda: Tillväxten är hög. Sverige intar en tätposition i den nya ekonomin, säger han. Det är dags för reformer.

Äntligen börjar motståndet formera sig mot USA:s och västmakternas utdragna folkmordspolitik mot Irak. Nu bildas Irakkommittéer i Sverige och John Pilgers film kunde visas i TV. Bra. Men hur är den principiella grunden för motståndet? frågar Hans Isaksson.

Efter den femte oktober är Jugoslavien ett annat land. Väst har segrat. Inte därför att Milosevics förlorade valet, utan därför att Nato utnyttjade presidentskiftet till att driva igenom stora förändringar. Diana Johnstone, engelsk journalist, analyserar höstens utveckling.

Å ena sidan högerns tal om eviga mänskliga rättigheter och kritik av social ingenjörskonst. Å andra sidan försvar för välfärdsstaten utifrån nyttotänkande och största möjliga lycka åt största möjliga antal. Var hittar en Marxorienterad vänster teoretiskt och politiskt hållbara utgångspunkter i dessa strider? David Brolin finner det lönt att gå tillbaka ända till 1943 och Arnold Ljungdals kritik av värdenihilismen.