2/00 Tankar som styr

I detta Clarténummer studerar vi Antonio Gramscis idéer om hegemonin, makten över tankarna.

Numret innehåller en undersökning av ett stort antal filmer från 30-talet och 90-talet. En diskussion förs om dimensioner som handlingens huvudkonflikt och huvudpersonernas klasstillhörighet som väl illustrerar tidens rådande hegemoniföreställningar.Dessutom diskuteras svensk arbetarlitteratur utifrån Gramscis teorier.

Nu börjar biologiska förklaringar komma på modet igen. Hur skapas hegemoni för rådande föreställningar? Vi ställer frågan: Vad innebär sambandet mellan genteknik och makten över forskningen?

Mats Hulth, före detta stor stark s-stockholmare hamnade till slut(?) som VD i Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Ty var skall sleven vara om inte i köttgrytan?

Miljonerna som dör svältdöden, de slavarbetande barnen, direktörerna med hundramiljonersbonus, växthuseffekter och strålskador. Är det förnuftigt? Ja, någonstans tycker vi det. Annars skulle den härskande klassen inte härska. Under tio år i fängelse utvecklade Antonio Gramsci sina idéer om hegemonin, makten över tankarna. Niclas Andrén presenterar dem.

I en av Djungelnovellerna visar Kipling vad disciplin i praktiken innebär i en stark borgerlig stat.

Karl-Arne Holmsten fick både Sickan Carlsson, herrgården och patent på sin uppfinning. Björn Kjellman går ensam ut genom sista filmrutan, okammad i sladdrig kavaj, snett och skuldmedvetet leende. Budskapet ligger inte alltid i vad som sägs. Men vad kan man över huvud taget tala om, vad tas för självklart? Vad skildras som framgång eller som motgång? Vad anses äkta, vad anses falskt? Så upprätthåller de svenska filmerna borgerlighetens hegemoni. Hans Isaksson har sett nästan alla.

Ska arbetarklassen bryta överhetens makt måste den bryta också dess ideologiska herravälde. Ett unikt exempel på en mothegemonisk kulturrörelse är den svenska arbetarlitteraturen. Den lyfter fram både underkastelsen och anspråken på hegemoni hos den svenska arbetarklassen. Magnus Nilsson diskuterar hur den kan förstås mot bakgrund av Gramscis teorier.

På 30-talet var det en självklarhet att brottslingar hade genetiska defekter, på 70-talet att de hade en usel social bakgrund, och nu börjar biologiska förklaringar komma på modet igen. Hur skapas hegemoni för rådande föreställningar? Kristina Boréus tar biologismen som exempel i sin diskussion, där hon bland annat menar att ett politiskt användbart hegemonibegrepp inte behöver utgå från klassförhållanden. Det är när idéer är kontroversiella som vi har lättast att se hegemonin växa fram - och lättast att bekämpa den.

Jag är nyinflyttad i Petter-land. Petter är hip-hoparen som går i spetsen för de rappande ungdomar som väller in ifrån förorterna i T-banans utkanter. Att Petter själv är en innerstadsunge är det visst ingen som verkar bry sig om. För nu vill han ha respekt. Reeespekt, skriker han, där han går i täten för ett helt koppel av ordvrängare som kommit att bli en del av den nya hip-hop-vågen. In till stadens kommersiella brus kommer de för att söka lyckan, dessa nytända popstjärnor, vilkas skrikande och hickande av någon outgrundlig andledning kallas musik.

Så var det då dags för folkomröstning igen. Denna gång om EMU. Visserligen föreligger ännu inget riksdagsbeslut men alla partier utom moderaterna har tagit ställning för en folkomröstning så det är bara en tidsfråga. Etablissemanget har inlett förberedelserna: det ska stå 2-1 till ja-sidan redan innan matchen börjat.

Det sägs att människans gener är kartlagda. Men den som sitter på pengarna sitter också på generna. Vad innebär sambandet mellan genteknik och makten över forskningen? Dags för marxistiskt analys.