Inga titlar är satta för dikterna.

Den första av tre:

Barnet säger att han bor på ett kamp -
att barnen inte är barn är bara barn i det andra landet, här
grönskan gömmer stängsel
hur koncentrationen är det modernas sista utpost med
ett lagrum i referensstyrd laglöshet,
interneringen är regel, istället är undantaget dagligen
Inte som, utan är, allt detta är
inhängnade investeringar i linjaldragna rader
En gammal kommunalägd byggnad
han säger att han bor på ett kamp
en plats som aldrig kommer att bli någons
Som istället är ett permanent tillfälligt tillstånd

Den andra

Och i hamnen en gemensam sjösättning
och jag lyssnar och jag torkar och jag visar
Och det blir mörkt när gatlamporna imiterar solljuset
och jag hinner inte ta lunchrast igen
och tänker på hur länge fackförbunden kämpat
för att jag ska kunna ta rast,
och jag tar ingen rast och sedan har jag arbetat i tretton timmar
och Theodor Kallifatides talar om "den svenska naturens enstavighet" -
om hav, om vik, om sol, om regn, om natt,
men om vind, om sten; men om löv blad äng
Och barnen frågar varför jag fått sluta och jag har inga svar
och arbetskamraterna på hemmet för vård och boende är
överens om att det är kapitalet -
men att vi inte tänker så mycket på det till vardags

Den tredje och sista

I barnens att inte kunna, att själva tingen utgör motstånd -
kroppen i vägen, språken
låses efter en viss tid, dörren kärvar men är låst, är bara
Barnet måste ta sig ut till vilket pris som helst;
han sätts sedan i skuld
En pojke bodde med de andra och var alltid ensam
en gick inte till skolan - och en gick alltid till skolan; en
som inte hunnit börja med skola
När jag fick sluta stod ett rum tomt
När jag fick sluta stod maten fortfarande på spisen

Freke Räihä, född 1978 och boende i Degeberga i Skåne, har sedan debuten 2001 gett ut ett tjugotal verk. I år är han aktuell med två böcker - Illegalen och Hem för vård och boende - som båda behandlar frågor om migration och asyl. De dikter som publiceras här är en variation ur den senare. Hans mest uppmärksammade verk är diktboken Baggböleri, som med utgångspunkt i Sveriges längsta lock out - Lossmen-Ekträsk-konflikten i Burträsk 1924-1931 - tar upp frågor om arbetarhistoria, klasskamp och arbetarlitteraturens möjligheter. Räihä sitter också i styrelsen för Föreningen Arbetarskrivare.

10218_01.jpgFreke Räihä.