3/16 Slaveriets republik

Ett tema om USA: Slavekonomi och rasism

USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen.

Bildtext

Förslaget om höjd pensionsålder följer en internationell trend. Minimiåldern för uttag av svensk ålderspension föreslås höjas till 63 år. Vi ska å andra sidan beviljas "rätten" att arbeta kvar till 69 - en rätt som för många arbetande enligt marknadsekonomins okränkbara lagar och upphovsmännens intentioner så småningom kommer att förvandlas till ett tvång. Med andra ord: fler måste jobba mer för att få ut samma "livslön".

Bildtext

USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen. Trots medborgarrättsrörelsens framgångar, trots framväxten av en svart medelklass, trots valet av en afroamerikan till president, visar alla fakta att USA förblir ett samhälle som splittras av rasism. Var tredje dag dödas en afroamerikan av polisen. 38 procent av dem som sitter i fängelse är afroamerikaner, trots att deras andel av befolkningen bara är 12 procent. Andelen arbetslösa svarta är mer än dubbelt så hög som andelen vita. År 2012 var medellönen för vita 57 009 dollar per år och 33 321 dollar för svarta. Samma mönster går igen i skolresultaten: asiater och vita i toppen, spansktalande långt efter och svarta i botten.

Bildtext

De amerikanska sydstaterna var ekonomiskt efterblivna och slavarbetet ineffektivt. Så lyder historiemyten. Tvärtom. Bomullsplockande slavar var 1800-talets mest produktiva arbetare och en motor i den industriella revolutionen, också i Europa. Men mot slutet av seklet segrade nordstaternas tullskyddade industriekonomi. Där kom rasismen till ny användning.

Bildtext

I mitten av 1800-talet kunde man i en amerikansk tidning läsa följande notis: "Folket i Matagorda distriktet (Texas) har haft ett möte och beordrat alla mexikaner att lämna landet [...] Dessa har ingen fast bostad och hänger runt plantagerna och rövar bort de finaste negerflickorna för att ha till hustrur [...] De stjäl ofta hästar och alltså även flickor. De har för avsikt att föra dem till Mexiko."

Bildtext

Mellankrigstiden innebar viktiga framsteg för USAs svarta. Grunden läggs för 1960-talets medborgarrörelse. Kampen mot rasismen var förbunden med arbetarklassens kamp. När klassen försvagades stärktes rasismen.

Bildtext

Formellt är rättsväsendet i USA idag färgblint. Reellt stämplar det ut och trycker ner den svarta arbetarklassen. Den svarta befolkningen förser USA:s ekonomi med över två miljoner tvångsarbetare i fängelse, miljoner människor på den mest utsatta delen av arbetsmarknaden och en väldig arbetskraftsreserv. Black Lives Matter har tagit upp kampen mot ett förtryck som gömmer sig i kampen mot kriminaliteten.

Bildtext

Jag har lärt mig massor om feminism och antirasism de senaste åren. Jag har fått lära mig innebörden av tolkningsföreträde, kulturell appropriering, cis-feminism och så vidare.

Bildtext

Brexit har i svenska medier beskrivits som en efterbliven, halvrasistisk reaktion mot en naturlig utveckling. Men många britter röstade för utträde av helt andra skäl. Brian Denny arbetar för Trade Unionists Against the EU och de brittiska järnvägsarbetarnas fackförbund RMT.

Bildtext

Sverige ingick värdlandsavtal med Nato i maj, i juni ett avtal med USA om breddat och fördjupat försvarssamarbete och nu ska vi gemensamt med Nato avslöja rysk propaganda. Enligt svenska medier är det bara Ryssland som sprider desinformation. Ingemar Ed manar till lite enkel besinning.

Bildtext

Varför låter Finlands populäraste författare översätta en roman från 1979 till svenska just i år? Har infiltratörerna Kunitsjin och Savolonko kanske något att meddela oss?

Bildtext

När Mao Zedong retirerat med spillrorna av det kinesiska kommunistpartiet till Yenan 1936, hade han femton år av socialt uppror och inbördeskrig bakom sig. Men hur mycket visste han om Marx? En nyutkommen antologi med texter av Mao Zedong ger Rune Nilsson skäl att gräva djupt: Mao rättade inte in sig i någon skallrad från Marx och Engels till Lenin och Stalin. Han var en avvikare. Det nystartade Oktoberförlaget ger nu ut ett urval texter av 1900-talets viktigaste marxist: Mao Zedong om filosofiska frågor. Boken rymmer ett kortare förord av utgivarna och ett resonerande efterord av den sri lankesiske marxisten N. Sanmugathasan från 1986.

Bildtext