1/98 Det amerikanska väldet

En stor imperialistmakt slår ut en mindre. Hur bär sig USA åt för att manövrera ut Frankrike i Södra Afrika? Vi analyserar de senaste årens folkmord och inbördeskrig i Rwanda och Kongo.

Makten över tanken kan vara makten över den internationella fimlindustrin. Hur skulle vi tänka om vi aldrig sett en Hollywoodfilm? Är Sverige amerikaniserat?

Liberala amerikanska ekonomer varnar för att svindelkonjunkturen i USA kan sluta i ett sammanbrott. Men hur befogad är oron?

Detta Clarténummer innehåller en granskning av det amerikanska väldet.

Politiken är i kris, sägs det. Vår tid kräver långsiktiga, men ändå snabba och smidiga beslut. Vi behöver fast regelverk, framhåller man. Dessa fasta regler måste därtill snabbt kunna anpassas till den globala marknadens krav, säger man. Regelverkan måste alltså ha en mjuk sida - mot kapitalet, och en fast - mot folkopinionen.

Boken Maoisterna väckte visst uppseende i höstas. Så galna sjuttiotalets idealistiska revolutionärer var - sån tur att de tänkt om! Om några av virrpannorna inte alldeles tänkt om, rör de sig gärna i kretsarna kring denna tidskrift. Här recenserar en av dem, Christer Lundgren, ett slag i SKP:s partiledning och länge journalist på partitidningen Gnistan.

En stor imperialistmakt slår ut en mindre. Hur bär sig USA åt för att manövrera ut Frankrike i Södra Afrika? Här analyseras de senaste årens folkmord och inbördeskrig i Rwanda och Kongo.

Makten över tanken kan vara makten över den internationella fimlindustrin. Hur skulle vi tänka om vi aldrig sett en Hollywoodfilm? Hans Isaksson har tänkt på frågan.

Svindelkonjunkturen i USA kan sluta i ett sammanbrott, varnar liberala amerikanska ekonomer. Oron är befogad men också inskränkt, skriver Mikael Nyberg.

Kalle Anka på julafton må vara en slående symbol, men amerikaniseringen av Sverige är något annat. Den går mycket djupare. Hur ska den då bekämpas?

Den litauiske journalisten och dissidenten Valdas Anelauskas flydde på åttiotalet Sovjetunionen för USA. Vad har tio år i USA lärt honom? Clarté fick ett bittert brev på nätet.

Nu tilltar utsugningen. I denna skändliga värld blir det härskande fåtalets rikedom allt mer självhärligt prålande under det att de pressar allt större del av världens befolkning ned under fattigdomsgränsen.

Långt framme i motståndet mot USA står Kuba. Av ideologiska och politiska skäl måste USA räkna Kuba till "rövarstaterna" - ett litet land med annan samhällsordning och annan utrikespolitik alldeles i närheten. Efter Sovjets sammanbrott har Kuba fått en ny roll i internationell politik och också genomfört viktiga reformer på hemmaplan.

Hundra år efter sin födelse och fyrtiotvå år efter sin död fortsätter Bert Brecht att uppröra skötsamma och rättänkande skribenter.

Konstnären Marie-Louise Ekman imponerar på många sätt, men hon har fastnat i en stagnerad halvradikal elit. Det skriver Karin Hedbrant efter ett besök på hennes retrospektiva utställning i Stockholm. Utställningen kommenteras också av Niklas Nåsander.

Det måste sägas direkt: att gå från Moderna museets nyöppnade salonger till kulturhusets tredje våning där Marie-Louise Ekman nu ställer ut ger fördjupad kunskap om det man brukar kalla tidsandan. Moderna museet är en katastrof. Det pretentiösa blandas med en genomträngande känsla av institution. Gravallvarligt vandrar där den dumma stockholmska medelklassen omkring och beskådar levande flugor och härsket kött. Uniformerade vakter säger åt barnen att inte röra "konstverken". Till och med det bästa i de permanenta samlingarna tenderar att upplösas i detta monument över vår trista samtid. Den som en gång som barn har fått vandra in genom skötet på en väldig kvinna, eller hoppa i kuddrummet, eller avlyssna obegripliga men levande samtal i det gamla museets kafé kan inte annat än känna sorg. Vart ska man nu gå med sina barn eller sin käresta? Livsutrymmmet krymper. Nederlagen permanentas för lång tid framåt.