Ekot av kriget

Axel Moberg

Instant book. 2015

Pensionerade UD-tjänstemannen Moberg har tagit allvarligt på frågan vad svenska folket visste och fick reda på under andra världskriget. Han har gått igenom de tio största dagstidningarna, i princip dag för dag, och sett vad de skrev från 1938 till 1945: opinionsbildande artiklar, byråmaterial, korrespondentrapporter. Resultatet har blivit en 350-sidig bok som svårligen låter sig läsas i ett svep, men där avsnittsläsning är desto mer givande.

9315_01.jpgEKOT AV KRIGET

Många intressanta fakta drar förbi. Vem visste att i Norge 1940 förhandlade de fyra största partierna och LO med tyskarna och försökte få den landsflyktige kung Håkon att abdikera?

Mobergs huvudintryck är att majoriteten av tidningarna var mindre tyskvänliga än förväntat. Åtminstone från och med mars 1939, när Hitler annekterar rest-Tjeckoslovakien, är den svenska pressen i huvudsak tyskkritisk - om än ibland anpasslig. Om Förintelsen menar Moberg att "för den tidningsläsare som ville se" fanns god information i svenska tidningar från och med årsskiftet 1942-43 om vad som var på väg. Från våren 1944 behandlas judeutrotningen som ett känt faktum.


Inte gå under

Malin Hedin

Norstedts. 2015

lärarromaner brukar utvecklas enligt två alternativ: 1) den idealistiska unga läraren som kommer ny till skolan med stora föresatser men mals ned och lämnar yrket; 2) den unga sökaren som hoppar på ett lärarvikariat av försörjningsskäl och upptäcker sig betyda något väsentligt för unga människor.

Hedins roman börjar som ett men slutar nästan som två. Men det riktigt intressanta med boken är den av allt att döma realistiska skildringen av en privat gymnasieskola i 2010-talets Sverige. Vinstintresset tömmer skolan på resurser, eleverna är samtidigt håglösa och upproriska i vetskapen om att de går på en meningslös utbildning, föräldrar uppträder som kunder som kräver att lärarna levererar goda betyg åt deras barn.

Ibland diskuteras vad som kallas läraryrkets proletarisering. Hedin beskriver utan tvivel proletära arbetsvillkor: (tämligen) låg lön, inget eget handlingsutrymme, utbytbarhet, munkavle och nedlåtenhet gränsande till förakt från omgivningen.


Omprövningar

David Brolin

Celanders förlag. 2015

VAR BLEV NI AV, LJUVA DRÖMMAR?

Micke Leijnegard

Norstedts. 2013

sedan åtskilliga år existerar en litteraturgenre som för Sveriges del aviserades vid slutet av 70-talet av Karl Vennberg, när han förmodade att framtiden skulle vara "beroende av hur vänstern kommer att hantera sin besvikelse". Två läsvärda bidrag är Leijnegards intervjubok och Brolins samling teoretiska minibiografier.

Båda verken behandlar den politiska utvecklingen hos mer eller mindre offentligt kända svenskar som började framträda som vänstermänniskor under 60-70-talen. De skiljer sig å andra sidan - förutom i djup och grundlighet - genom att Brolins bok behandlar marxister som senare blivit liberaler eller reaktionärer - framför allt Håkan Arvidsson, Svante Nordin, Klas Eklund - eller reformister som Bo Gustafsson med flera. Samt före detta vänsterliberalen som blivit höger, Lars Gustafsson. Leinegards bok utgörs huvudsakligen av välvilliga intervjuer med vänstermänniskor som fortfarande kan anses vara det och som får tala till punkt i egen sak - Sköld Peter Matthis, Jan Guillou, Gunilla Thorgren, Staffan Ling med flera.

9315_03.jpgGöran Rosenberg

Göran Rosenberg, före detta clartéredaktör, förekommer i båda böckerna. Om denne renegat för många har kunnat figurera som progressiv beror det på hans långvariga engagemang för Palestinas sak och mot nyliberalismen.

Brolin diskuterar vad som föranlett renegater att bli renegater. De individuella bevekelsegrunderna har Maxim Gorkij, åtminstone för mig, tillräckligt klart gestaltat för hundra år sedan i långnovellen Provokatören. Där och på andra ställen pekas personlig fåfänga som något som skulle känneteckna dem som radikalt bytt sida och klass- ståndpunkt. Det kan vara sant, om man bara är medveten om att det i så fall kan gälla oberoende om frånfall sker åt höger eller vänster - vilket i sin tur sammanhänger med politikens framgång eller motgång. Vilket åter igen sammanhänger med klasskampens utveckling, nationellt och internationellt. Det gör eventuell fåfänga och andra personliga drag hos renegater mindre intressanta.

9315_04.jpgGunilla Thorgren

Brolin hävdar att splittringen inom "vänster om vänsterrörelsen" var ganska ringa under framgångsåren (1965-75) för att därefter bli alltmer djupgående. Om man därmed bara vill säga att "framgång föder framgång" så har man egentligen inte sagt något alls. Dessutom stämmer det ganska dåligt för Sveriges vänsterrörelse. Om sambandet funnes skulle splittringen under senare år vara maximal inom den europeiska vänstern.

Ty en sådan finns - vilket bland annat flertalet intervjuobjekt i Leinegards bok vittnar om, även om de må ha blivit lite rundare såväl i sin politiska som i sin fysiska gestalt. I större eller mindre mått bidrar de till att föra det arbetande folkets sak framåt. Det motsatta gäller för flertalet av Brolins porträtterade figurer, som också omfattade marxismen under åren runt 1970, som därpå försökte "förbättra" den, sedan revidera den och som nu i stället förkastar den och har gått över till klassfienden.


Fri höjd och arton andra noveller

En bok för alla. 2015

Arbetarrörelsens intresse för arbetarlitteraturen har inte varit överväldigande under senare år. Det är beklagligt. Arbetarlitteraturen innehåller ju såväl en kartläggning av klassamhället som visioner om en rimligare värld. Men kanske håller ointresset på att brytas. Ett tecken på att så kan vara fallet är antologin Fri höjd och arton andra noveller som getts ut av En bok för alla i samarbete med ABF Västernorrland, LO-distriktet Mellersta Norrland och Länsbiblioteket Västernorrland. Den innehåller ett fint urval av samtida arbetarnoveller, samt en kort studiehandledning. Tanken är nämligen att novellerna ska användas i fackliga studier. Många av texterna är hämtade från antologin Var ligger min arbetsplats i morgon? som innehåller texter skrivna av medlemmar i Kommunalarbetarförbundet eller från de antologier som getts ut av Föreningen Arbetarskrivare, till exempel Skarpt läge och Landet som sprängdes. Utgivarna har dock även letat i exempelvis Maria Hambergs och David Ericssons verk, och det bjuds också på en originalpublicering: Gunnar Forsells "Semmeltjuven".

9315_06.jpgFRI HÖJD

De flesta texterna är realistiska och stadigt förankrade i arbetslivet, vilket väl kan vara lämpligt med tanke på att de ska diskuteras på fackliga kurser. Några drar dock iväg i en annan riktning. En av dessa är Erik Löfvendahls "Rött", som tidigare publicerats i Arbetet och som tar upp frågor om sexuella trakasserier genom att vrida och vända på språket på ett närmast modernistiskt sätt, en annan är Emil Boss prosalyriska "Just in time" som skildrar butiksarbete. Dessa texter hör till de bästa i antologin, tillsammans med Aino Trosells, Maria Hambergs och Torgny Karnstedts bidrag. Men även om några texter sticker ut håller novellerna i Fri höjd som helhet en hög och jämn nivå. Detta är viktigt. Om arbetarlitteraturens skildringar av arbetslivet inte bärs upp av skickligt skrivhantverk har de inte mycket att tillföra de fackliga studierna. Fri höjd kommer dock att fungera utmärkt.


Fritänkarna

Alternativ svensk litteraturhistoria

Torbjörn Säfve

Karneval förlag. 2014

sufisten, boxaren, anarkisten, författaren med mera Torbjörn Säfves alternativa litteraturhistoria är ett fantastiskt projekt. För varje år från 1543 till 2010 har Säfve skrivit en halv till två sidor under rubriker som "Satansbrevets år" (1528), "Det liderliga politiserandets år" (1728), "Svarta balladers år" (1917). Varje avsnitt handlar i princip om ett litterärt verk som utkom året i fråga; 1578 är det en religiös pamflett, 1917 Dan Anderssons diktsamling. För 1728 gäller dock att "inget av värde skrivs under året, förutom några veka vackra vårbetraktelser av Frese. De flesta skrivare bara pratar, gökar och krökar." Den läsare som söker överblick och linjer läser förgäves; den som gillar egensinnigt hanterad lärdom, litterära fynd, omvända perspektiv och mycket god formuleringskonst har en guldgruva framför sig.