Vårdkris enligt framtidsplan

Nära 5 000 planerade operationer ställdes in i Stockholm förra året. Det var en ökning med 24 procent från året innan. Men det är inte mycket att orda om tycker Marie Ljungberg Schött, moderat landstingsråd ansvarig för sjukvård. Det är bara 1,1 procent av det totala antalet operationer. Vad hon inte pratar om är alla de som väntar på operationer och som inte ens kommit till planeringsbordet. Inte heller nämner hon hur det spär på den katastrofala situationen på akuterna. I vår närmaste bekantskapskrets finns till exempel en person som redan för över ett halvår sedan fick beskedet från sin öronläkare att han måste genomgå en operation så snart som möjligt. Än har han inte kallats och vid två tillfällen har han tvingats besöka akuten för att lindra de besvär han har.

Marie Ljungberg Schött säger till Dagens Nyheter 11/2 att de inställda operationerna beror på "planering från sjukhusens sida. Vi vet ju att sjukhusen haft vårdplatser stängda på grund av brist på personal". Bortsett från lidande och förvärrad sjukdomsbild för den som fått operationen inställd och ökat tryck på akuten har ersättning till patienterna kostat 1,4 miljoner. För dessa pengar hade man kunnat ge en bonus till åtminstone 1 000 sjuksköterskor på 1 000 kr. Vem är det som inte kan planera?

10013_01.jpgBild: Robert Nyberg.

Men det är inte en felplanering från den borgerliga landstingsmajoritetens sida. Bara för ett halvår sedan svarade Marie Ljungberg Schött på hur hon ser på att antalet vårdplatser minskar i Stockholm: "Trots en befolkningsökning ser vi att behovet att vårdplatser på sjukhusen minskar utan att det uppstår köer... Den trend vi nu ser, att fler vårdplatser är stängda nu än tidigare, är inte negativ. Detta skeende är en planenlig del av Framtidens hälso- och sjukvård. Att vården nu i allt större utsträckning bedrivs utanför sjukhusen är positivt och belyser att framtidsplanen lyckas och att fler patienter får vård på rätt nivå." (Svar på interpellation 2016:9 av Håkan Jörnehed om de ca 400 stängda vårdplatserna i Stockholms läns landsting.)

Stockholms befolkning ökar med 35 000 per år sedan lång tid tillbaka, medellivslängden ökar och vi blir äldre och sjukare. Den som inte är totalt ideologiskt förblindad inser att det behövs fler vårdplatser och inte färre. Inga fria vårdval eller all närsjukvård i världen kan hantera det ständigt ökade antalet hjärtinfarkter, strokes, cancrar osv.

Avgå Schött! Ställ alliansen till ansvar för sjukvårdskrisen i Stockholm!


Islamofobi

Opinionsinstitutet Ipsos lät nyligen människor i 40 länder uppskatta hur stor andel av befolkningen i sina respektive hemländer som är muslimer. Studien uppvisar en stor skillnad mellan bilden av verkligheten och verkligheten. I nästan samtliga undersökta länder överskattar invånarna kraftigt storleken på den inhemska muslimska befolkningen. Överskattningen var störst i Frankrike där man trodde att 31 procent är muslimer medan den verkliga siffran är 7,5 procent. I Norden överskattar svenskarna mest. I vårt land är 4,6 procent av befolkningen muslimer, men svenskarna tror att andelen är 17 procent. Ipsos frågade även hur stor man tror att den muslimska befolkningen kommer att vara år 2020 i respektive hemland. Även här leder Frankrike där muslimernas andel prognostiseras till 8,3 procent medan fransmännen trodde att den kommer att ligga på 40 procent. Den islamofoba myten om att "muslimerna kommer att ta över Europa" tjänar sitt syfte.

10013_02.jpgDemonsration mot islam i Tjeckien.


Reaktionär internationalism

Kent Ekeroth, den ökände rasisten, SD-höjdaren och slagskämpen, har i ryska medier det sista året förmedlat sitt partis Sverigebild, som uppenbarligen passar Rysslands propaganda riktad mot muslimska grannländer.

Ingrid Carlqvist, den minst lika ökända nättrollgumman, antisemiten, islamofoben och rasisten, går mot ny vår som en av internationella mediers Sverigeexperter. I oktober 2016 framträdde hon i det officiösa Russia Today med en större intervju. Hon föremedlade som vanligt en skrämmande bild av ett Sverige, som håller på att gå under och tas över av islam: "Invandrare vill införa sharialagarna i svenska no-go zoner" - det senare ett begrepp som sedan i vissa kretsar blivit mycket gångbart.

Samma Ingrid Carlqvist uppträdde i vintras på FOX News i USA, nu som representant för svenskar "ute på fältet". Hon förklarade att Sverige nått en "kritisk massa" av invandrare som "inte älskar Sverige eller det svenska folket".

Jimmy Åkesson och Mattias Karlsson har av Wall Street Journal generöst givits plats att i princip förmedla samma budskap - och att Trump har rätt när han, liksom SD-ledarna, av inrikespolitiska skäl också gör det.

Sålunda: högern och fascisterna kliar varandra på ryggen, sinsemellan och över gränserna. Reaktionär internationalism råder - något att inspireras av även på vår proletära sida.

Att både Rysslands och USA:s statsledningar just nu angriper oss må vara dåligt ur affärssynpunkt, men fyller oss med en viss berättigad stolthet. Vi bör säga som mitt plutonsbefäl efter en utrikespolitisk orientering: "Fienden nalkas i öst. Fienden nalkas från väst. Men nu är det dags för frukost!"


Murens fall och kvinnors lott

I januarinumret av Maniere de voir (som utges av Le Monde diplomatique) görs en jämförelse mellan kvinnors situation i DDR och det enade Tyskland. De olikheter som fanns mellan öst och väst lever kvar i dagens Tyskland. År 2007 arbetade 16 procent av kvinnorna med barn mellan 3 och 5 år full tid i västra Tyskland medan siffran var 52 procent för kvinnorna i den östra delen. Antalet födda barn utanför äktenskapet var år 2009 61 procent i östra delen mot 26 procent i den västra delen.

I det gamla DDR hade kvinnor inte så stora problem att förena yrkeslivet med familjelivet. I slutet av 1980-talet förvärvsarbetade 92 procent av kvinnorna i DDR medan siffran i Förbundsrepubliken var 60 procent. Kvinnor i DDR stod ekonomiskt sett på egna ben och hade en god tillgång på barnomsorg. Efter enandet har arbetslösheten för kvinnor bosatta i den östra delen stigit.

10013_04.jpgBerlinmuren.

I en enkät från år 2000 riktad till arbetslösa kvinnor i Berlin fäste majoriteten stor vikt vid sina barn. Men det framgick tydligt att kvinnor med bakgrund i Västberlin ansåg att barnen var viktigare än yrkeslivet, till skillnad från kvinnor med bakgrund i Östberlin som gärna ville utbilda sig och ansåg att det var bra för barnen om modern förvärvsarbetar. I DDR hade kvinnor förvisso 30 procent lägre lön än män (ofta mindre kvalificerade yrken), men de var aldrig rädda för att förlora jobbet eller bostaden. Murens fall blev för många kvinnor i öst en oönskad väg tillbaka till hemmet i det enade Tyskland.


ESO-rapport det är tyst om

Nu ska vi vara sakliga.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en oberoende kommitté under Finansdepartementet, sammansatt främst av samhällsvetarprofessorer. På ESO:s uppdrag har Per Molander skrivit en rapport om styrning av offentlig verksamhet. Molander är hög ämbetsman - han lär vara arkitekten bakom budgettaket - och var senast generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringar till 2015, då han pensionerade sig. Han har bland annat författat den utmärkta lilla boken Ojämlikhetens anatomi (2014).

Rapporten heter Dags för omprövning och lades fram den 24 mars. Molander har granskat utbildning, hälso- och sjukvård och socialförsäkringar. Slutsatsen är, enligt pressmeddelandet:

"Privatiseringarna inom offentlig sektor har gett blandat resultat, men generellt inte lett till de effekter som har eftersträvats. Inte heller har de näringslivsinspirerade styrningsmetoderna som tillämpas inom offentlig verksamhet (NPM) levererat förväntat resultat."

Molander rekommenderar att skolan förstatligas och att friskolor och fritt skolval avskaffas, att nivåerna höjs i socialförsäkringen och att varje landsting får avgöra om man vill tillämpa fritt vårdval eller ej.

Så går det när man är saklig.


Grundkurs i Bamse?

Sveriges populäraste vänstertidskrift, Bamse, kommer att ge ut ett specialnummer om källkritik. Med tanke på att en del (före detta?) vänsteraktivister på senare tid ivrigt argumenterat för att publikationer som Nya Tider och Newsvoice skulle vara mer objektiva än exempelvis Sveriges Television får man hoppas att det får stor spridning. Annars får vi väl helt enkelt invänta att de kader i småskoleåldern som nu skolas genom Bamse blir gamla nog att överta de ledande rollerna i kampen för en bättre värld.

10013_05.jpgBamse.


Lärorik resa i Abu Dhabi

Fackföreningar är förbjudna, arbetet pågår under slavliknande förhållanden och repressionen stenhård. Sådan är vardagen för de drygt sju miljoner gästarbetare som försöker överleva i Förenade Arabemiraten och samtidigt försörja familjerna hemma i Indien, Bangladesh eller Pakistan. Det finns bakhuvudet när jag i Abu Dhabi inleder ett samtal med den pakistanske man som kör taxi 12 timmar om dygnet.

- Det måste vara en hopplös situation att försöka sätta sig upp mot chefen, va?

Han tittar - lite trött - på mig innan han besvarar min ledande fråga:

- Klart att vi alltid måste fundera länge innan vi klagar hos chefen. Men... bara för att vi inte får ha en fackförening betyder det inte att vi kollegor inte pratar ihop oss och hjälper varandra.

Han drar ett exempel:

- Om chefen försöker lura någon på pengar eller inte låter oss använda en redan avbetalad taxi så måste vi agera. Vad vi gör? Det finns en sak som är riskfylld, men oftast fungerar. Alla taxichaufförer - och vi är många - åker till kontoret och blockerar ingången. Sen går vi in till chefen och vägrar lämna byggnaden innan vi fått det vi vill ha.

Den typen av aktioner innebär en överhängande risk för deportering.

- Vi gör det bara om vi verkligen måste. Men vi gör det.

Läxan är uppenbar för alla som förvandlas från Karl Marx till Charles Dickens när tredje världens migrantarbetare kommer på tal: de är visserligen hårt exploaterade, men likafullt arbetare med makt att få samhällen att stanna.


Från stämman

Clarté höll årsstämma i Malmö lördagen den 25 mars. Det konstaterades att den utåtriktade verksamheten med möten och studier vuxit en del, att ekonomin är god, och att tidskriftens upplaga är drygt 900 exemplar.

Stämman beslöt om några mindre ändringar i Clartés program, mer av aktualitetsskäl än efter politiska omvärderingar. Ett uttalande antogs som stödde styrelsens avståndstagande under hösten från tidningen Nya Tider och från fraternisering med bruna krafter. Till ordinarie styrelseledamöter valdes Daniel Cederqvist, Ulf Ek, Magnus Göransson, Daniel Hedlund, Frida Jansson och Magnus Nilsson. Styrelsen konstituerade sig och utsåg till ny ordförande Daniel Hedlund, 35-årig migrationsforskare från Stockholm.

Mer information finns på webbplatsen clarte.nu.


Mot EU och Nato

EU-motståndet har ett besvärligt taktiskt läge efter Le Pens och Brexithögerns ansträngningar att göra om motståndets folkliga bas till en rasistisk. Clartés stämma den 25-26 mars ägnade frågan en förmiddag. Utgångspunkten var det upprop för ett internationalistiskt EU-motstånd som Jordens vänner initierat och bland annat Nej till EU anslutit sig till. Tord Björk från Jordens vänner inledde och tog upp några strategiska områden: en ekonomisk politik för ökad jämlikhet och välfärd, kamp mot svensk imperialism, det vill säga roffandet i Östeuropa och Natoäventyr. Som en akut uppgift nämndes opinionsbildningen mot Natoövningen Aurora på svenskt territorium i höst. En nationell demonstration i Göteborg den 17 september väntar.


Prekariatet

Den svenska migrationspolitiken skapar det perfekta prekariatet, samvetslösa arbetsgivares våta dröm. För att få jobb måste du ha ett personnummer, och du får inget personnummer om du inte har jobb. Återstår svartjobb i restaurang-, städ- eller byggbranschen, ibland inte för mer än ett par tior i timmen. Så är villkoren också för EU-migranter.

10013_07.jpg 

Det framgick med all oönskvärd tydlighet när Daria Bogdanska i anslutning till Clartés stämma den 25 mars berättade om sitt liv i Sverige - berättelsen finns också i hennes hyllade seriealbum Wage slaves (2016). Diskussionen kom bland annat att handla om fackets roll. Två linjer finns. Den ena, tradeunionistiska, ser till sina medlemmars intressen, de som har personnummer och anställningskontrakt. Den andra framhåller att facket måste organisera och stödja även papperslösa. Ty vem, förutom prekariatet självt, förlorar mest på prekariatet? De som befinner sig närmast ovanför förstås.


Identitärer

Sverige behöver en kraftfull vänsterpopulism. Så kan man möjligen sammanfatta ett välbesökt möte om den så kallade identitära högern i Stockholm den 29 mars, i regi av Clarté och aktivister från den autonoma rörelsen. Mathias Wåg redogjorde för identitärernas rötter och förgreningar. En linje går tillbaka till elitistiska mellankrigstidsfascister som tysken Ernst Junger och italienaren Julius Ebola; de föraktade Hitlers och Mussolinis massrörelser lika mycket som demokratin. En annan linje är den etnopluralistiska; olika kulturer måste finnas men får inte blandas. Huvudfiende är ofta monstret kulturmarxismen, inte sällan beskriven i antisemitiska termer och betraktad som ett barn av Frankfurtskolan - ja, soppan är mycket grumlig.

SD är möjligen något tredje, men gemensamt är ändå många politiska krav och en provokationstaktik: montrar på bokmässan eller hbtq-demonstrationer i Tensta. Förbjuds de är det en framgång, genomförs de är det en framgång.

Hur ska man då få de identitära på reträtt? Bästa sättet är välutvecklad folklig kamp för klasskrav, menade Wåg och flera mötesdeltagare med honom. Kan vi mobilisera breda rörelser för fler och billigare bostäder, fackliga rättigheter och fasta anställningar, demokratisk skola och levande landsbygd, ja, då försvinner utrymmet för bokmässeprovokationer och annat. Wåg nämnde Spanien som exempel på ett land där stark vänsterpopulism stoppat upp högerpopulism och nyfascism.


Nyhetsvärde

Islamister har mördat en 56-årig man i Hudiksvall.
Nej, det skrev jag bara för att få er uppmärksamhet,
egentligen var det bara en arbetare som dog i en grävolycka.
Ingen är misstänkt för något brott.
Vi kommer aldrig få veta vad han hette, ingen kommer
samla in tre miljoner kronor.
Samhället, yttrandefriheten, det öppna samtalet
är över huvud taget inte hotat.
Cirkulera, här finns ingenting att se. Passera.
Anhöriga är underrättade.
Ingen kommer begära att några chefer blir avrättade.
Peter Springare kommer vara tyst.
Gropen gav vika och han fick
"allt material över sig".
Olycksfall i arbetet.
Lite svinn får man räkna med.
I helgen pratade Anneli Jordahl om
sin roman, arbetsplatsolyckor med dödlig utgång,
sa att medelklassen kan bara identifiera sig med
medelklassen. Att en medelklassmans skilsmässa
är något de kan relatera till, men förläggare,
kritiker och författare, dör oftast inte på jobbet.
Inga statliga utredningar kommer skrivas,
inga politikerpannor kommer veckas,
ingen kommer kunna se begravningen på tv.
Och alla liv är fortfarande inte lika mycket värda.

En reflektion över en arbetares död. Se hjohansson.blogspot.se för mer av Henrik.


Stoppa Aurora!

Under hösten kommer den största militärövningen på svensk mark sedan kalla kriget att äga rum. Den heter Aurora. Till Aurora har tio Nato-länder bjudits in, inklusive USA. Detta är ytterligare ett led närmandet till Nato. Nu formas dock ett motstånd mot äventyrspolitiken. Aurora kommer mötas av protestaktioner runt hela landet. Information finns på www.stoppaaurora.se .