EKONOMISKA och sociala klyftor växer. Det är resultatet av kapitalismens klasslogik: den exploatering av merarbete som leder till att samhället delas upp i två grupper med olika ekonomiska villkor och intressen. Kampen för socialism är kampen mot denna logik.

Ändå har den socialistiska vänstern under de senaste decennierna ägnat allt mindre intresse åt fenomenet klass. I stället har den riktat fokus mot frågor om identitet och erkännande. Och samtidigt sprids myten att vi alla blir medelklass.

Med detta nummer inleder Clarté ett projekt om klasser och klasskonflikter i Sverige. Det kommer att löpa över flera nummer och syftar till att revitalisera klassdiskussionen inom vänstern.

Meningen med klassanalyser är att främja socialistisk politik och strategi. Därför måste de bindas samman med den faktiska samhällsutvecklingen och den politiska kampen.

De två längre artiklarna i temat ger exempel på såväl teoretiska som empiriska ingångar till klassanalysen. Niklas Eriksson går igenom hur klasstrukturen i Sverige förändrats under senare decennier. Utgångspunkten är Göran Therborns bok Klasstrukturen i Sverige 1930 - 80 från 1981. Med hjälp av yrkesstatistik från Statistiska centralbyrån har Therborns arbete förts fram till 2010-talets Sverige. Arbetarklassen har inte minskat, tvärtom.

Magnus Nilsson för ett mer teoretiskt inriktat resonemang om Marx klassbegrepp. Kapitalistisk exploatering leder inte med automatik till politisk klasskamp; klassanalysen måste därför ses som ett underlag för politisk mobilisering. Vi behöver vidareutveckla Marx definitioner av fenomenet klass och förnya den syn på arbetarklassen som dominerar inom svensk arbetarrörelse.

9202_01.jpgBirgit Ståhl-Nyberg: Han är ju inte riktigt klok (1967).

I en kortare artikel undersöker Frida Jansson en växande grupp inom den svenska arbetarklassen: hushållsarbetarna. Här griper klass, genus och etnicitet in i varandra som förtrycksmekanismer.

Att analysera samhällsklasser är ett omfattande arbete. Vi behöver synpunkter, kommentarer, data, ja, till och med artiklar från våra läsare om projektet ska utvecklas. Vill du på något sätt delta är du mer än välkommen. Kontaktadress: klassprojektet(kanelbulle)clarte.nu.