Härom sommaren hade jag en prunkande salladsrabatt. Men plötsligt föll det ena salladshuvudet efter det andra ihop och vissnade. När jag så småningom ryckte upp ett av plantorna föll jag nästan baklänges, eftersom den inte gjorde motstånd: Växten saknade rot, utom en centimeter längs upp. En knäpparlarv hade ätit sig ända upp från rotspetsen upp till strax under jordytan, där den nu satt, uppenbarligen i väntan på att gå in i insektens tredje stadium och förpuppas. Vi fick köpa sallad på COOP i stället.

Men det är inte så många generationer sedan parasiter, framför allt på spannmålen, kunde betyda liv eller död för dem som odlade den för hushållet. Linnné hade visserligen lagt "sjuka kornax" med små larver i en glas burk, sett hur de förpuppades och hur burken snart fylldes av små flugor. Han hade tidigare sett sådana flugor, men sett dem som "ovärdiga att anteckna". Han insåg dock så småningom att dessa flugor kunde ha ekonomisk betydelse och förstöra tunnvis med korn.

Kerstin Ekman har nyligen utkommit med en skildring av en okänd hjälte från upplysningstiden, Clas Bjerkander (1735-95), son till en arrendebonde, sedermera hela livet präst i nordöstra Västergötland: Då var allt levande och lustigt (Bonniers 2015; 323 s.). Vid sidan av sitt andliga kall ägnade Bjerkander sig åt naturstudier, enkannerligen åt studiet av "rotmaskar", de som så småningom skulle utvecklas till den sorts "fritflugor", som redan Linné hade på känn låg bakom ruinen av tusentals tunnland.

Bjerkander hade under sig utbildning i Uppsala studerat under den store nationalhjälten , som snart skulle bli adelsman. Men pengarna räckte inte till fortsatta studier inom botanik och entomologi utan han fick retirera till hembygden, söka sig en prästjänst och fortsätta sina naturvetenskapliga studier som duktig amatör. Andra av Linnés lärjungar reste vida i världen, rapporterade förunderliga ting och gick i många fall tragiska öden till mötes - men hann under tiden göra sig egna namn i vetenskapens historia. Av Bjerkander finns inte ens en bild. Men åren före sin bortgång blev han invald i Vetenskapsakademin, och Musca Secalis, flugan som gav upphov till rågrotmasken och bär det namn som han gav den.

"I syfte att uppnå frihet i naturens värld, måste man använda naturvetenskapen för att förstå, erövra och förändra naturen och därmed uppnå frihet från den" sade Mao Zedong i sitt tal vid Sällskapet för studiet av naturvetenskap i gränsområdet" 1940. Så såg också Upplysningen, Bjerkander och hans store läromästare på förhållandet mellan människa och natur - men under Bjerkanders sista levnadsdecennier fick han uppleva att Romantiken på gott och ont gjort insteg med sitt krav "Tillbaka till naturen".

Denna motsättningsfyllda tid skildrar Ekman förtjänst fullt genom att ur glömskan lyfta en beundradsvärd mindre fotsoldat i den svenska naturvetenskapens armé.

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera