I franska alperna miste 150 människor nyligen livet, uppenbarligen på grund av att en melankoniskt deprimerad pilot hade beslutat sig för begå ett utvidgat självmord. Därefter har en god del av de flesta nyhetssändningarna i radio och TV och 4-8 sidor av rikstidningarna grundligt och utdraget uppmärksammat händelsen, utan att vi haft så mycket glädje därav, som skulle uppväga olägenheten av förlusten av information om t ex andra, potentiellt undvikbara eller åtgärdbara, katastrofer som samtidigt trängts bort.

Tacka vill jag gamla Pravda (eller gamla Politiken eller fortfarande Post och inrikes tidningar) som av princip helt avstod från att försöka tillfredsställa ett omättligt sug efter detaljerade nekrofila reportage som förutsättes finnas.

Albert Engström är vanligtvis inte min idol, men ibland hade hans Koling sina poänger:

"Kolingen, strosar, som vanligt lagom nykter, förbi ett bygge. En byggarbetare hade just fallit huvudstupa ner från taket fem våningar högt och ligger stendöd som en trasa i en blodpöl på trottoaren . En större skara nyfikna har redan samlats omkring liket.

Kolingen försöker inte tränga sig fram, men frågar högt: 'Va e´re frågan om?' och får sanningsenligt svaret att en man fallit ner och slagit ihjäl sig.

'Jaha. Kommer det några fler?'

'Nää.'

'Men vad står ni då här och fluktar efter!' "

 

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.