En granskning av 1181 så kallade välfärdsföretag visar att deras vinster ökade med en procent mellan 2014 och 2015 till 8,8%. Några av de största capio och praktikertjänst gick med 8,2 respektive 9,2 %. Det är ingen dålig rörelsemarginal som uppnås med hjälp av våra skattepengar. Man kan tjäna pengar på vård, skola och omsorg i Sverige.

Av de sju största ägs alla utom Praktikertjänst och Aleris via riskkapital. Praktikertjänst tillhör drygt 2 100 läkare och tandläkare. Aleris har familjen Wallenbergs investmentbolag Investor som huvudägare.

Praktikertjänst startade redan 1960. Företaget drog 2011 in nästan 9 miljarder, hälften på tandvård, och är landets största vårdkoncern. Drygt en miljard blev resultatet i rörelsen. Av de riskkapitalägda är skandaliserade Carema störst. Carema hade intäkter på 6,5 miljarder förra året. Rörelsevinsten blev 280 miljoner kronor.

Trots att de tillåts tjäna pengar på oss sjuka och skattebetalarnas pengar ojar de sig, med hänvisning till de stora börsbolagen vars avkastning ligger på 12 % i snitt. Men då kan de ju lika gärna lämna vården och satsa på industriell verksamhet istället!

Varför satsar de då på vård istället? Ja troligen för att det ger säkra intäkter. Helt privat finansierad verksamhet går ju upp och ned allt eftersom konjunkturerna rörelser. Ena året är det höga vinster, andra år förluster. Offentlig verksamhet som vård och skola ger däremot stabila intäkter som kompenserar för att avkastningen ett enskilt år är lägre. Så de har inte mycket att klaga på. Detsamma gäller skolföretagen.

Ändå borde staten göra slut på deras klagan genom att återkommunalisera vården och skolan. Det ska inte vara tillåtet att göra vinster i välfärden. Skälet, förutom att det kostar, är att det snedvrider resurserna. Bertholds som är läkare på Skövde sjukhus skriver i läkartidningen:

”Privatiseringsförespråkare tycks bortse från att marknadsstyrning förutsätter drivkraften att generera ekonomiska vinster, medan sjukvård i sig huvudsakligen skapar humanitära vinster. Sjukvård genererar ofta mer kostnader ju effektivare den blir. Patienter med sjukdomar som för några år sedan hade lett till döden kan idag med hjälp av nya behandlingar leva många år till, innebärande humanitära vinster men också ökade kostnader bland annat i form av längre tids behandling med dyra läkemedel och flera medicinska kontroller.”

Den så kallade ”Valfriheten” medför också att vårdcentraler inte startas där de behövs mest utan där de så kallade ”kunderna” är flest och lönsamheten är störst. Redan idag ser vi i Sverige privata kliniker främst inom opererande specialiteter med snabb patientomsättning, inte inom till exempel geriatrik och demenssjukvård, där lönsamheten är lägre men sjukvårdsbehoven inte mindre. Vinstdriven vård ökar således risken för onödig, kostsam vård eller överbehandling.

I länder med en stor andel privat sjukvård används med antibiotika jämfört med Sverige, vilket också leder till fler problem med resistenta bakterier. Det är dessutom inte bara onödiga undersökningar, läkemedelsbehandlingar och återbesök som vinstdriven prestationsersättning leder till. Även onödiga operationer utförs av lönsamhetsskäl. Detta har lett till så stora kostnader i till exempel Schweiz – ett land med privat sjukvård – att flera företag erbjuder rabatter om patienten accepterar en sk ”second opinion” ikring frågan om operationens nödvändighet. Bland de ingrepp som denna klausul innefattar kan nämnas kejsarsnitt, höft- och knäproteser och diskbråcksoperation.

”Westerberg och Feldt skriver att »på en konkurrensmarknad överlever bara de företag som erbjuder brukarna sådana tjänster som dessa vill ha«. Men hur skall patienten veta om hon behöver få (vill ha!) livmodern bortopererad? Om titthålskirurgi krävs för att bedöma det onda knäet? Om ultraljud är nödvändigt för att diagnostisera en urinvägsinfektion? Om antibiotika måste ges intravenöst?”

I själva verket är det mindre komplicerat att beräkna kostnaderna i en offentlig sjukvård eftersom den är planerad. Dessutom kan man pressa läkemedelskostnaderna, vilket alla som idag går till ett apotek kan se, du erbjuds det billigaste alternativet. Dessutom kan pengarna föras över till de områden där behoven är störst, till exempel till att behandla äldre. istället för att hjälpa barnlösa.

När sjukvården är vinstdriven påverkas vården av vilka mediciner, behandlingar, undersökningar och operationer som ger störst vinst, det vill säga som gör att patienterna återvänder.

”Det leder till bruket av nya, mycket dyra produkter med liten marginell nytta, till ökat antal kontroller för banala sjukdomstillstånd och till medikalisering av sociala problem och det normala åldrandet.”

Vad är då alternativet? Ja självfallet att all offentligt finansierad vård också bedrivs offentligt och att eventuella entreprenader endast ska få finnas om det finns väldigt speciella skäl, till exempel en mycket skicklig specialist som jobbar privat. Sedan finns självfallet inget hinder att starta privat vård, men då får det finansieras privat också.

Till sist måste vården tillföras mer resurser, 2012 lades 327 miljarder på sjukvårds, inklusive tandvård och subventionerade mediciner. Det motsvarar endast tio procent av BNP (procenten har bara ökat med 0,1 procent sedan 2001) och 14 % av de offentliga utgifterna. Denna siffra behöver höjas med tjugo procent det vill säga 66 miljarder, till glädje för patienter, vars lidande minskar och personal som får en bättre arbetsmiljö. Då ökar också procenten av BNP till tolv procent.

Om detta inte skulle räcka finns gott om pengar i bankerna. Deras vinster uppgick till nittio miljarder förra året. Statliga bolag som Telia, Vattenfall och LKAB tjänar också storkovan. Deras vinst ökade med 9,6 miljarder till 22,4 miljarder de första nio månaderna 2017 jämfört med de första nio månaderna året innan. Det räcker alltså gott och väl till att kapa köerna i vården och erbjuda befolkningen en värdig vård. Och om bankerna motsätter sig, eller saboterar ett sådant beslut bör de överföras till samhället. Egentligen behövs bara en bank, de har nästan samma räntor och räntenetto lika orimligt höga avgifter.