Clartébloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.

Lenin talar på Röda torget

Med stort intresse läste jag Benny Anderssons utmärkta artikel Sovjeterna vann och förlorade makten i Clarté nr 3/2017. När jag kom till slutet av artikeln blev jag dock betänksam. Har Benny Andersson verkligen rätt i det han skriver här? Nej, det är ytterst tveksamt. Jag har några synpunkter på det han skriver.

Andersson instämmer i Stephen Cohens uppfattning att Lenin och bolsjevikerna hade varit bergfast övertygade om att det skulle uppstå socialistiska revolutioner i andra europeiska länder, framför allt Tyskland. Detta var en tes som bolsjevikerna varit de ivrigaste förespråkarna för. Och den här ståndpunkten ledde till att bolsjevikerna avbröt samarbetet med vänster-SR och detta i ledde i sin tur till en kommandopolitik som förhindrade koalitionen med bönderna och utlöste den röda terrorn.

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt gör verklighet av yttrandefriheten och visar på dess styrka. Varje argument som förs fram dissekeras in i minsta detalj, ifrågasätts, återupprepas, utvecklas, uppstår i nya former, för att till sist bevaras eller förkastas.

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid).

Ett av Jan Myrdals och Gun Kessles allra bästa verk är nog ”Sidenvägen” (1977), som med utgångspunkt från deras kunskap och erfarenhet om och från Kina och Centralasien dock bara till en del överlappar Frankopans arbete – även om de liksom Frankopan gör vad de kan för att bryta vår imperialistiska tolkning av vår historia .

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och uppskattat Clartés roll i kampen för ett socialistiskt samhälle.

Här publiceras Benny Anderssons minnesord över Eva Ullstadius i Clarté 3-2017:

"Clarténumret du håller i handen är tjockare än vanligt. Vi ansåg att den ryska revolutionens hundraårsjubileum kräver det. Men ett digrare innehåll kräver också mer arbete. Det fanns stunder då vi undrade om vi tagit oss vatten över huvudet. I ett sådant anfall av missmod och handlingsförlamning i början av sommaren, dök det upp ett mejl på min skärm. En kvinna vid namn Eva Ullstadius, pensionerad forskare och lärare i Göteborg, hade testamenterat sin kolonilott i Slottsskogen till Clarté.

Bilder på en kvinna som sitter på trappan till sin kolonistuga i kvällssol for igenom mitt huvud. I den ena handen en kaffekopp, i den andra Clarté. Och för min del var anfallet av missmod och handlingsförlamning som bortblåst. Som tack för Eva Ullstadius stöd och tro på en bättre framtid, dedicerar vi det här numret av Clarté till hennes minne. Med pengarna från försäljningen i ryggen, kommer vi att kunna göra en ännu bättre tidskrift."

(Tidningshuset som Gud glömde. Manus: Gertrud Larsson. Regi: Michaela Granberg. Göteborgs Stadsteater)

Göteborgsposten (sedermera GP) grundades av Felix Bonnier, bror till Albert Bonnier, 1859. 1872 såldes familjens aktier och därmed försvann detta mediehus från Göteborgs tidningsvärld. 1926 tog Harry Hjörne över GP och gjorde den till liberalismens västsvenska flaggskepp. När sonen Lars vid seklets slut skulle lämna över till den publicistiskt oerfarne sonsonen Peter - räckte inte längre pengarna till majoritetsägande i GP, till följd av faderns kostsamma skilsmässa från Anne Gyllenhammar.

staden och kapitaletOBS! Ändrat datum!
Söndagen den 10 december kl 15.00 på Kvarnby folkhögskola, Industrigatan 4 har vi nästa möte i Clartés bokcirkelgrupp i Malmö. Då diskuterar vi Ståle Holgersens bok "Staden och kapitalet". En bok om Malmö och hur staden påverkats av kapitalismens utveckling från mitten av 1800-talet fram till idag och vilka vägval staden står inför i den nuvarande och kommande kriser.

Vill du komma med i diskussionerna, skriv till

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka på dörrarna till Sukhanovs stora lägenhet. Hans hustru, Galina Flakserman, som var medlem av bolsjevikpartiet sedan 1905, gick för att öppna. En efter en, genom olika ingångar, kom ett antal medlemmar av bolsjevikernas centralkommitté. En av de inträdande var en renrakad figur med okänt utseende. Först när han tankspritt lyfte av sig peruken, blev han igenkänd. Lenin hade anlänt.

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet.

Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon allt djupare in i rörelsen...

I pjäsen Modern använde Bertolt Brecht sina konstnärliga idéer om den lärande teatern på ett genomgripande sätt. Med premiär den 12 oktober sätter nu Teater Tribunalen upp sin version av hans tidlösa verk om de människor som lever under det kapitalistiska systemet krossande tyngd. Boka dina biljetter här!